Ladyn måste vara den enda i världshistorien som missat tv-serien Vänner. Men å andra sidan saknar hon ju också körkort och har heller aldrig åkt slalom. Troligen kommer snart moderskeppet och plockar upp detta ufo ...
Men därmed inte sagt att Ladyn inte har några vänner. Tvärtom!
Barndomsvänner
Vissa vänner klarar sig förbi slå-varann-i-huvudet-med-en-spade-stadiet, medan andra skiljs åt redan i sandlådan. En av Ladyns "äldsta" vänner gjorde sin entré i årskurs sju, och kom till Ladyns trettonårskalas. Då var mest Barbiedockornas outfit i fokus. Medan fokus åren därpå hamnade på killar och egna outfits. Till och med egenhändigt sydda sådana ... Mer bestående är dock stygnen i vänskapen.
Studietidsvänner
Vänner från universitetet, vad gjorde man utan dem? Förfester, studentdiscon, långa pluggnätter och stöd i vått och torrt. För att inte tala om timslånga telefonsamtal kring ämnet: "Jag har tentaångest och ingen tid att plugga!"
Jobbvänner
Chefen – en ängel eller djävul? Varför gjorde Gabrielle så i senaste avsnittet av Desperate Housewives? Och kan nån, snälla, förklara igen att "din mamma jobbar inte här"... Vardag på ett vanligt kontor.
Men som egenföretagare, har man inte alltid kollegor precis intill. Så skönt då att bo i en liten stad, med krypavstånd till lunch- och nätverksträffar. Och ingen längre bort än ett enkelt sms.
Barnens-föräldrar-vänner
I början avhandlar man blöjor, konsistens och frekvens. På BVC.
I slutet vin, konsistens och frekvens. På krogen.
Grannvänner
Låna socker? Nej, grannar är så mycket mer. Varför inte bjuda alla på gemensam glöggfika? Kräftskiva eller gatuparty? Någons svärfar klipper äppelträd, en annan fixar rör. Och promenadkompisen finns bara en vinkning bort.
Vuxenvänner
Nya vänner på "äldre dar"? Inte alls omöjligt. Via öppet sinne och humor, är alla vägar öppna . Ladyn bytte liv, från storstad till småstad. Och i Den Lilla Staden har hon funnit själar som alltid måste ha funnits där. Just där vid hennes sida, i ett tidigare liv. Vänner for life.
Och sist men inte minst:
Bloggvänner
Man har (oftast) aldrig setts IRL. Man delar sitt livs innersta, helt utan förbehåll och skyddsnät. Och man ser varandra. Bortom titlar och utseenden. Leve Internet!
Vilka vänner har ni?
27 kommentarer:
Så passande! Jag är nog snäppet mindre ufo för trots att jag inte heller har körkort eller har åkt slalom så har jag faktiskt sett vänner! Men å andra sidan såg jag inte Titanic förrns förra året...
Soffy: Haha, jag då är du nog lite mindre ufo-aktig. Jag har dock sett något enstaka avsnitt av Vänner, men aldrig följt det ordentligt.
Fast Titanic såg jag redan 1998!
;-) På biiiiooo!
As usual, bara så kul att läsa det du skriver:)
Jag har sett vänner och det är ett lite roligt program/serie.
"typper jag"(som dottern säger)
Kram på dig going!
Lallis: Tack för dina värmande ord. Jag har så dåligt samvete. Hinner knappt läsa bloggar just nu, än mindre blogga själv. Men dina ord peppar mig att go on! Kramar till dig!
TV-vännerna följde jag slaviskt under alla år. Älskar den serien och var lite kär i Chandler ;).
IRL-vännerna kommer och går. Dvs en del har man haft lääänge, en del är lite nyare bekantskaper. Tyvärr mådde jag så dåligt på min gamla arbetsplats så jag hade ingen större lust att umgås mer än nödvändigt med de flesta av arbetskamraterna. Saknar dem inte speciellt efter att jag slutade där ifjol efter 23 års jobb. På min nya arbetsplats blev jag helt plötsligt i princip ensam eftersom en tjej fick barn och två personer åkte på utlandsjobb. Inte lätt att skaffa vänner då inte :(. Min man är min allra bästa vän och vi är jättedåliga på att gå ut och söka nya vänner tyvärr. Efter tolv år tillsammans har vi fortfarande så himla kul och trivs så bra i varandras sällskap. Vi är riktiga soffpotatisar också så vi har svårt att söka oss ut och träffa nya och gamla vänner. Det är tur att en del av dem inte ger upp utan söker upp oss härhemma ;).
Tur att det finns cybervänner som delar ens intresse, finns där närhelst man har lust och som inte bryr sig om om man inte har städat eller om man sitter i morgonrocken. :D
Kan bara hålla med Lallis: dina blogginlägg är alltid så intressanta och roliga att läsa - du lyckas alltid ha en personlig vinkling på det du gör!
Hm, vänner? Skulle väl vara Fimpen, Berra och Skåp-Sussie i parken då.
Bloggvänner är nya tidens vänner. De ser inte hur jävlig man ser ut.
Mina bästa vänner bodde granne här men flyttade. Jag hade sorg då. Nu lånar jag deras barn ibland och bara njuter av dem. I juni flyttar de till Kambodja. Då måste jag nog gå i terapi.
Eddan: Tack för ditt utförliga svar på min fråga! Verkligen intressant att läsa. Och vad härligt att din man är din allra bästa vän. Det där med jobbvänner är tufft. Man har ju inte direkt valt sina kollegor, så antingen bär det eller också så brister det.
Jag har också mått verkligt dåligt på en arbetsplats ...
Det Mörka Hotet: *Tackar och rodnar*. Underbara du, du lyckas alltid lyfta mig, till och med när jag själv inte är helt nöjd. Dagens inlägg tillkom under hård tidspress och kreativiteten kändes som obefintlig. Faktum är att jag till och med snuddade vid tanken på att sluta blogga ...
Howdy Sailor: Japp, där sade du ett sanningens ord. Himla tur att det inte är obligatoriskt med webbkamera, haha. Vad ökentrist att dina bästa vänner flyttar till Kambodja. Men, hörru, då får du ju en strålande anledning att skramla ihop till en utlandsresa, eller? Med mat och logi betald?
;-)
Vad härligt skrivet.
Först kan jag tala om att jag heller aldrig sett Vänner.
Har också ett stort nätverk vänner, olika vänner... Så som du just skriver.
Sen det där med att vara huslig... Som du skriv på min blogg... Ja, jag är det - kanske 1 gång om året... Inte mer ofta än så! =)
Vero: Åh, en själsfrände! Ett ufo till! :-) Ja, min huslighet går också i intervaller.
Jag som fann en barndomsvän via Facebook!. Högstadiekompisen som jag höll ihop med i vårt o torrt ;).
Vågar knappt tänka på vad vi hittade på. Tack o lov att sonen inget vet om detta. Annars skulle nog glorian trilla rejält på sned *asg*.
Övriga vänner kommer faktiskt fr de senaste åren o inte längre tillbaka är fr den tiden då jag o mannen gifte oss.
Tror det där med vänner kommer o går, beroende på hur ens liv gestaltar sig. Spec för oss som kommer norrifrån. Man tappar de flesta umgänget fr ens barndom o uppväxt. Har naturligt inga s k "gamla" vänner i närheten.
Men tack o lov för Internet! För vilka härliga vänner jag fått via den. Som du min goa Lady *sahonliteblygt*
Stor kram
Ja vad vore livet utan vänner. Så outsägligt tomt och tråkigt. Vi är ett tjejgäng som hållit ihop sedan tonårstiden, några av oss ända sedan första klass. Jag är så väldigt glad och tacksam över dessa vänner. Liksom jag är över mina bloggvänner. Kram!
Förresten så har jag inte följt Vänner, kanske sett något enstaka avsnitt. Har heller inte sett Sex and the City, inte ens Desperate Housewives.
Kanske därför jag flyttat hit ut på landet så ingen hittar mig o skickar iväg mig med nästa ufo *asg*
Dubbelörnen: Ja, jag läste om din återfunna högstadiekompis! Men glömde visst kommentera ... Helt fantastiskt! *Asg* åt det där med glorian på sned, men tror nog inte du är ensam om det ... Haha. Och utan Internet skulle det inte finnas någon Dubbelörn i Ladyns liv heller, ve o fasa ... Kramar i massor!
Isabelle: Så härligt med ditt tjejgäng! Har ju läst lite om era träffar. Jag är också med i en tjejklubb nu på "gamla dar", här i min "nya" stad. De är guld värda, varenda en. Precis som bloggkompisarna då. Kramar till dig, min kära bloggvän!
Dubbelörnen igen: Haha, om moderskeppet kommer ska jag minsann se till att du också blir upplockad.
"Ladyns trettonårskalas. Då var mest Barbiedockornas outfit i fokus."
WHHAAT? Barbies?!! Nä, då var det disco Bobbadilla vid Slussen. Och av med oskulder. Och sånt.
My Godness. Barbies. Vi måste fan träffas snart. För det hör går ju inte.
Jag tror att jag står före dig i kön till moderskeppet :)
Bloggvänner är nog ett väldigt nytt begrepp men det är orsaken till varför jag gillar att blogga. Och vissa bloggare har man träffat IRL... Är det inte dags för ett vinterfika?????
Kram
Anna
*glad*...om man delar upp vännerna som du gör så upptäcker man ju att man har fler vänner än man tror:)
Mona: Betänk att Ladyn var en "lantis" vid denna tid och faaaaar away from Bobbadilla. Dessutom LEKTE vi inte med Barbiedockorna, utan beundrade endast miniatyrkläderna.
Dock kan jag lugna dig med att Ladyn snart tog igen både ett och annat med råge. I de lugnaste vattnen, du vet ... ;-) Haha, bäst vi ses och reder ut begreppen!
Anna Stilla: Ja, bloggvänner är fantastiska. Särskilt vissa som man ju HAR träffat IRL :-). Träffas gärna för vinterfika! Vi får höras på mejlen.
PaljettenQ: Precis! Det är också det som är så härligt, att olika vänner fyller olika behov. Sen finns ju ännu fler kategorier: Släktvänner, familjevänner, tillfälliga vänner (på sjukhus, resor ...). Ja, listan kan göras hur lång som helst. Viva la vida!
Så intressant om olika typer av vänner! Jo jag och ett par vänninnor från skoltiden träffas några gånger om året, antingen middagar hos någon eller äta ute. Men varje gång vi ska boka ny tid åker almanackorna fram och det är svårt att hitta luckor..
Och bloggvänner är en kul och förhållandevis ny företeelse. Man kan välja precis vad man vill visa upp....:) Tack för titten hos mig!
Dig? *s*
Hihi, kul att identifiera de olika bekantskaperna och vänner man har.
Ankan: Kul att du kikar in här!
Det där med synkande av almanackorna är svårt. Jag är med i ett tjejgäng där vi har en stående veckodag i slutet av varje månad. Då ses vi, och de som kan de kan.
Minigrisen: Ja, men självklart! Man har alltid fler vänner än man tror.
Kolla in min kampanj och hjälp mig om du har lust!
Tack!
Sandra
Sandra: Lite svårt när jag inte har någon länk till dig ... ;-)
Oj, gamla vänner och nya vänner. Vänner innan och vänner efter, sedan vi förlorade våra döttrar s har många vänt oss ryggen, men ännu fler har öppnat sina armar.
Innanvänner och eftervänner. Sådana har jag.
Mamma Melissa: Välkommen hit! Jag har just tittat in hos er och lämnat en kommentar till ett tidigt inlägg.
Du tar upp en mycket viktig kategori.
Jag inte varit med exakt det ni har, men en annan svår händelse där vissa "vänner" vände en ryggen och andra (riktiga) tillkom.
Varma kramar!
Oj, tack för dina vackra ord! Ja, jag hoppas också att vi får ses en dag... ibland hoppas man att den dagen kommer "snart", andra dagar orkar man och känner att det kommer när det kommer.... Tack i alla fall för dina vänliga ord -de värmer!
Mamma Melissa: Vad glad jag blir att mina ord hittade rätt!
Hoppas ni får en skön adventshelg.
Skicka en kommentar