När jag gick i skolan (för tvåhundra år sedan), var det då och då pryo-veckor.
Pryo stod för Praktisk yrkeslivsorientering, sedermera omdöpt till prao. (Krångla till det? Nejdå.)
Läsarna ska nu få ta del av Lady Stalkers pryo-minnen. Here we go!
Bagare
Som 14-åring närde ladyn en kortvarig dröm om en bagarkarriär. Tänk att få göra kreativa skapelser och dessutom få ta sig en smakbit här och där av diverse tårtor och bullar ...
Förväntansfull intog ladyn sin plats på Konsums bageri i Den Pyttelilla Staden. Då en av de ordinarie anställda var sjukskriven, placerades ladyn omgående vid ett löpande band: brödpacken! Limpor kom i en aldrig sinande ström, och skulle snabbt placeras i plastpåsar. Så nya rader med limpor, nya och åter nya. Av någon bagarverksamhet syntes inte ett spår.
Plötsligt var alla "arbetskamrater" borta. De hade tagit fikarast och "glömt" säga till barnarbetaren. Behövs det nämnas att veckan upplevdes som straffarbete och att limpj**larna även kom strömmande i ladyns
(mar)drömmar? Bagarkarriär? No way.
Dekoratör
Ett år senare var det dags för pryo-period nummer två: Jobba som dekoratör. Här fick ladyn (i varuhusets blåa rock) lära sig texta vackert samt arrangera parfymer, sjalar och tvålar i vackra stilleben. Helt okej! På minuskontot kan nämnas att 100 ballonger skulle blåsas upp, men det är smällar man får ta.
Triumfen kom, när ladyn (civilklädd) på lunchrasten visade dekorationerna för en kompis: "Titta, vad jag gjort". Hon korrigerade en tvål som hamnat lite snett, varpå en arg expedit dök upp. "Vad GÖR du? Du får inte röra våra fina dekorationer!" Ladyn: "Men det är JAG som gjort dem ..." Expeditens ansikte skiftade nu i olika röda nyanser, varpå hon röt: "Ljuger du också?"
En halvtimme senare var ladyn tillbaka i blå rock och hälsade glatt på expediten, som nu (blek som en Alvedon) mumlade något ohörbart ...
Fler pryo-minnen följer!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
*aasg*... Inte röra!! Det har du väl lärt dig?? På ena sidan disken röra - JA men andra sidan disken röra NEJ!
Har själv ett PRYO minne. Ville ut o flyga tidigt så resebranschen lockade mig. Det fanns inga datorer o sådant på den här gamla goda tiden. Jag fick texta reseinfon på flygbiljetterna. Jag hade ju så vacker handstil. sög åt mig berömmet o lyssnade inte så noga på vilka delar av biljetten som skulle rivas o sparas o vilka delar som skulle finnas kvar vid avresa o check in. Dröjde inte så länge då SAS började ringa om passagerare som kom i strid ström m,ed biljetter utan flygkuponger med enbart den VOID kupongen kvar... *gapskratt*. Det är väl sånt som händer alla, elle... *asg*.
Har svarat på ditt mail - JA..
Kram
Dubbelörnen: *Asg* åt din historia också. Ja, vad har man inte gjort för fadäser i sin gröna ungdom?
Jag har ett liknande exempel. Jobbade en gång i varuhuskassa och kunde inte fatta varför alla kunder köpte äppelmos. Senare insåg jag att det faktiskt var rabatt på just detta mos, men det skulle ha knappats in manuellt. Detta var långt före streckkodernas tid ... *Skrattar* Tror dock ingen märkte något, inte förrän de kom hem iaf. Nåja, nu är nog brottet preskriberat.
Härligt att läsa om dina äventyr som pryo! Jag skrattade gott!
Tackar för titten hos mej också!
Må gott i vårsolen!
Kram
Lisa
Lisa: Tack! Ja, nu i efterhand skrattar jag också gott åt dessa minnen ... Tänk vad man ska behöva gå igenom för att få lite skinn på näsan! Skulle inte vilja vara 14 igen.
Ha det gott i solen du med! Kram!
:D *LoL*
Du är för rolig du!
Tack för dina rara ord hos mig...
Jes ♥
Rolig läsning! Måste ha varit underbart att återvända efter den lunchrasten, haha.
Själv sökte jag pryoplats på ett speciellt tryckeri när jag gick i nian. Intresserad av grafik och layout? Inte alls. Däremot av en viss anställd kille....
Jes: Tack! :-) Ja, har man tokroliga minnen, måste man ju dela med sig. Alltid lika kul att du kikar in här!
Isabelle: *Asg*! Ja, alla motiv är bra utom de dåliga ... Hoppas känslorna var besvarade. Kul att du gillade att läsa om mina minnen!
Kram till er båda!
Vilket skönt språk du har! Man läser och skrattar och ler om vartannat.
Där jag kommer ifrån finns det inga pryomöjligheter. Som 14-åring får man välja en skola som verkar bäst utan att ens veta vem man egentligen blir efteråt.
När jag meddelade min familj att jag ville bli nunna så fick jag utegångsförbud!!!!
Tack för ditt besök hos mig!
Anna Stilla: Väkommen hit! Och tack för dina ord om mitt språk! Du anar inte vad de värmer, eftersom skriva är mitt absoluta favoritintresse.
Hm ... Man kanske ska vara tacksam att man fick prya ... Utegångsförbud, oj! Men arbetsgivarna måste onekligen ta emot eleverna bättre i så fall. Kanske är det bättre i dagens skola.
Hoppas du får en trevlig helg!
Hahaha! Härligt med prao-minnen (eller pryo som det hette för länge sedan).
Jag pryade i en skoaffär och det var jätteroligt. Jag fick stå i kassan och det tyckte jag mycket om. Jag har inga dråpliga minnen från det. Det borde ju ha varit minst en pryo till, men jag kommer faktiskt inte ihåg var den var förlagd. Funderar lite...
Tack för en supermysig lunch i Det stora huset i Den lilla staden!
Många kramar från Ronja som ska köra sonen till trumlektionen... :)
Ronja: Tack själv! Det var verkligen trevligt och mysigt att träffas! Ha nu en jätteskön helg.
Många kramar!
Skicka en kommentar