18 januari 2008

Svar på tal

Har du varit med om detta? Maten du beställde för en halvtimme sedan syns det inte ett spår av. Hjortstek med potatisgratäng, ska det vara så svårt att få till? Är de ute och jagar, eller? Skördar potatis?

När maten äntligen kommer är den kall, och någon måste ha tappat saltkaret. Antingen i eller utanför.

Vad gör du då? Tuggar du snällt i dig anrättningen eller uttrycker du din åsikt? Kräver du upprättelse?

Jag själv tillhör nog oftast den senare kategorin. Bättre att göra något än att bara sitta och gnälla. Oftast åtgärdas fadäserna på något sätt; det är min erfarenhet. Och då blir man så nöjd, så nöjd. Men det händer förstås också att man blir otrevligt bemött. Att serveringspersonalen helt enkelt snäser av en.

Då har jag ett bra svar på tal. Följande dialog är autentisk och jag blev så imponerad första gången jag hörde den. Dialogen utspelar sig mellan en missnöjd gäst och en otrevlig servitör.

Gästen:"Trivs du med ditt yrke?"
Servitören: "Nej."
Gästen:"Det märks."

Skulle servitören svara ja, säger gästen bara "det märks inte".

Det kallar jag svar på tal!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Rackarns. Hade skrivit svar till dig, men det försvann i cyberrymden.

Jag tycker definitivt att man ska säga ifrån!! Intressant konversation...

I förra veckan var vi ett gäng som gick och åt middag på en restaurang (i "den lilla staden" om jag inte är helt ute och cyklar...) och råkade ut för följande.

1. Vi ombads byta bord för att lämna plats åt ett större sällskap
(mot att vi blev bjudna på efterrätt, så det kändes ganska OK).

2. Vi blev av med ett vinglas (som fortfarande innehöll vin) och ett vattenglas, till det större sällskapet. "Åh, ni har räddat mitt liv. Jag kommer givetvis med nytt vin!"
(vilket vi inte fick... eller jo... efter lång väntan och vi sagt till om att vi ville betala för att gå, kom de rusande ut med en konjakskupa och nytt vin. Vi avböjde. Vinet skulle ju varit till maten...)

Ibland blir man häpen. Och förbannad.
Och visst ska man säga till om man blir missnöjd. Man betalar ju.

Kramar från Ronja :)

Isabelle sa...

Åh jag är jättedålig på att säga ifrån. Lovar härmed att bli bättre för nu har jag ju den perfekta sägningen, tack för den.

Anonym sa...

Ronja: Tack för din story! Du har så rätt: Man betalar ju. Ett argument så gott som något, för att säga ifrån.

Kram!

Isabelle: Varsågod! Återkom gärna med info om hur det går ... Kram!

PS. Vet någon av er hur man får bort datumet överst på bloggen? Det står 18 januari hela tiden, fast jag uppdaterar!

Anonym sa...

Skumt! Det ser ut som att alla dina inlägg är skrivna samma dag... tyvärr har jag ingen aning om hur man fixar det.
//Ronja :)

PS! Det finns både G-holm och G-lund (de ligger nära varandra...). :)

Dubbelörn sa...

Ang datum, gå in på inställningar o formatering. Där ställer du in datum o GMT...

Jag är nog en sådan som säger till ;) Hade du trott något annat *skrattar*??

Råkade ut för ett litet äventyr under en resa till Australien o Sydney. Vi åt på en mycket fancy restaurang i en förort som vi åkt taxi till. Fantastisk mat men varmrätten dvs fisken som jag fick var rå... och det upptäckte jag när halva fisken var uppäten. Fick en helt ny o vältillagad portion ;). Sedan ska vi betala o då visade det sig att de inte tog emot det kreditkort vi hade med oss... det som gällde där hade vi lämnat kvar på hotellet. Vad gör man... hysteriskt skratt fr mig o erbjöd mig att diska. Men denna tjusiga rest frågade var vi bodde o erbjöd sig att skicka räkningen dit och vi kunde då betala besöket tillsammans med hotellräkningen!!! Helt otroligt, de visste ju inte vilka vi var o vi kunde ju ha dragit till med vilket hotell som helst. Självklart reglerades notan... Men gissa hur pinsamt det var att klaga på maten o få in en extra portion o sedan inte kunna betala... Skrattade mig ut fr restaurangen o skrattar fortf åt denna händelse

Kramar