Och här kommer facit!

Constanta, Rumänien.

Ladyn fnissar, ler och skrattar åt alla underbara gissningar i tävlingen om vad hon INTE har gjort.

Här kommer facit!

1. Våren 1993 befann sig Ladyn utan trosor i Paris.
***Sant! Dock är det inte så illa som det låter. Ladyn skulle på tjänsteresa och glömde (!) helt enkelt att lägga ner den prydliga högen med bh och trosor i resväskan. Detta upptäcktes första morgonen i Paris, varpå hon tvingades ringa chefens hotellrum: "Skratta inte nu ... bla bla ... förklaring ... måste till en underklädesaffär ...". Behöver det nämnas att chefen exploderade av skratt?

2. Sommaren 1974 stod Ladyn längs en motorväg i Rumänien för att se Ceaucesco passera i limo.
***Sant! Det var på Ladyns första utlandsresa och hon var inte så gammal. Familjen bodde på Hotell Cocorul i Constanta. (Hjälp, det finns kvar!) Och en dag var det dags för den store ledaren att passera. Nog stod Ladyn där bland alla förväntansfulla rumäner, dock utan blommor i hand. När limon väl passerade var vägen tom – det hade helt enkelt börjat ösregna! Och där gick gränsen för folket ...

3. Sommaren 1983 delade Ladyn tågkupé i Jugoslavien med rökande och supande militärer.
***Sant! Under en tågluff genom Europa förärades Ladyn och hennes reskamrat detta eminenta sällskap. Med sovsäckarnas dragkedjor uppdragna till näsan beskådade de killarnas festande. Att sova var inte att tänka på. Deras vagn skulle dessutom kopplas bort "någon gång under natten" ...

4. Vintern 1977 såg Ladyn ett riktigt spöke.
***Sant! Nu är ni flera som inte tror detta, men Ladyn är helt övertygad om att hon såg ett spöke (dessutom två stycken) och vittne var hennes ena syster, som är en mycket stor skeptiker! Det faktum att systern annars totalförnekar dessa väsens existens, bevisar allt. Hon såg dem ju med egna ögon, samtidigt som Ladyn! Spökena förflyttade sig över meterdjup snö iklädda munkkåpor. I ena sekunden. I nästa sekund var de spårlöst borta, trots stängsel runt omkring ...

5. Våren 1981 delade Ladyn hytt med Mikael Persbrandt på Viking Line.
***Falskt! Visserligen har Ladyn frotterat sig med kända skådespelare, och har diverse fåniga meriter på listan men inte har hon delat hytt med Persbrandt. Än. Vet inte om detta är ett faktum att beklaga eller ej. Men härmed är han rentvådd från sådana rykten.

Grattis Lallis, som gissade rätt!

Gott nytt bloggår tillönskas nu alla Ladyns läsare! Vi avslutar med en låt från 1982, som siade om ett år långt in i framtiden ... då.

Gissa vad Ladyn INTE har gjort!

Nu är det dags att vakna upp ur glögg- och godiskoman och tävla lite!

Här finner ni en lista på fem saker Lady Stalker har gjort. Men en av dem är inte sann – frågan är bara vilken?

1. Våren 1993 befann sig Ladyn utan trosor i Paris.

2. Sommaren 1974 stod Ladyn längs en motorväg i Rumänien för att se Ceaucesco passera i limo.

3. Sommaren 1983 delade Ladyn tågkupé i Jugoslavien med rökande och supande militärer.

4. Vintern 1977 såg Ladyn ett riktigt spöke.

5. Våren 1981 delade Ladyn hytt med Mikael Persbrandt på Viking Line.

Knäck den ni! (Ni som var med i Lady Stalker-bloggens barndom får inte gissa ... Men kanske lägga ut lite vilseledande ledtrådar?!;-))

Den som vill får gärna skapa en liknande tävling. Tänk vad mycket hjärngympa man kan få, för att kompensera de hjärnceller som strök med i glöggdimmorna.

Facit kommer dagen före nyårsafton!

Vuxen i jul?

Handen på hjärtat: Är du vuxen? Kan du stoltsera med en radda saker man "ska" ha för att räknas som det? Barn, villa, Volvo, vovve och moget uppträdande i alla situationer ...?

Äsch, Ladyn medger: Frågan är absurd. Själv är hon en husägande trebarnsmamma, som stundtals är lika fnittrig som en fjortonåring. Hon administrerar AB Familjen i samma tempo som en påläggskalv hos Kinnevik, men saknar körkort. Hon älskar att laga mat, men står ofta där utan oregano när såsen nästan är klar. Planering? Veckomatsedel? Nope. Icke heller vid juletid, kan meddelas ...

Ladyn gjorde ett test för att se hur vuxen hon är. Resultatet blev 31 poäng, och med tanke på att medel för kvinnor ligger på 19, så får vi väl erkänna: Ladyn är nog ganska vuxen trots allt.

Vad får du för poäng?

Ha nu en riktigt god jul och ett gott nytt år! ____________________________________________________

Uppdatering: Enkäten verkar inte fungera för närvarande! Någon kanske slog knock-out på hela systemet ...

Hushållets rationalisering

Picture this: Du är en (desperate?) housewife år 1941. Din make har tilldelat dig en hushållskassa att disponera på bästa sätt. Vad gör du? Jo, konsulterar verket "Hushållets rationalisering" förstås! (Författare: Ida Malmström, ordförande i Malmö Husmoderförening.)

Några citat ur denna oundgängliga bibel:

"W.C.-skålen skötes bäst med långskaftad borste och sodalut, och denna behandling bör den få dagligen."

"När det gäller längre bortavaro från hemmet under sommarvistelse på landet t.ex. är det synnerligen viktigt att de stoppade möblerna och textilierna noga skyddas mot mal. / - - -/ Det är förnuftigt att ta ner alla tjocka gardiner, bonader och draperier av ylle, piska och lufta dem och låta dem rikigt genomstrålas av solen och därefter slå in dem."

"I många hem äro utan tvivel böckerna den värdefullaste delen av det fasta bohaget. Ofta nog är det husets herre, som är bokälskaren och vaktar boksamlingen som sin ögonsten, och sköter husets kvinnor denna del av hemmets inredning med nonchalans och slarv, dömer han gärna allt husligt arbete därefter. / --- / Nåja, detta är som allting annat här i världen relativt, och nog finns det kvinnor och barn, som i böckerna på "pappas" bokhylla , finna sina bästa vänner och där förskaffa sig de "eviga följeslagare", som hjälpa dem uthärda det hårda och svåra livets alla prövningar".



Hjälp, JämO – var är du? Detta är mindre än 70 år sedan ...

Hushållets rationalisering år 2008:

Köp hämtmat på en italiensk delikatesskrog, skit (!) i toaletten och läs något ur den digra boksamling, av vilken du själv inhandlat 75 procent, för att uthärda det lätta och ljuva livets obefintliga prövningar.

Trevlig helg!

Sommarjobb del 2: The American Tourists

Bild lånad från Wordpress.

Fortsatt "snålbloggning" med (reviderade) repriser från Ladyns gamla blogg ...

-----------------------------------------------------------------------------------

Sommaren 1985 var det dags för nytt sommarjobb: hotellreceptionist.

Född receptionist
Förväntansfull åkte Ladyn till huvudstaden för intervju på Scandic Hotell i Kungens Kurva. Lite mer skinn på näsan hade hon nu, efter jobbet på The Restaurant from Hell. Ingen tjänst var utlyst, men med telefonkataloger och jädrar-anamma kommer man långt.

"Har du jobbat i reception förr?" frågade hotellchefen.
"Nix. Men jag kan lära mig. Och jag lär mig fort!" svarade nu den snart 21-åriga Ladyn.

Hon fick jobbet! Iklädd marinblå kjol, pumps och vit skjorta tog hon leende emot gäster som om hon aldrig gjort annat. Och nu fick hon tala engelska, tyska och franska på löpande band.

Sladd(er) i växeln
Hotellet höll precis på att datorisera när Ladyn anlände. Den gamla telefonväxelns ormbo av sladdar ersattes av en telefonlur – magi!

Även här blev det skratt i kvadrat. Vid ett tillfälle så pass, att Ladyn fick svara liggandes under växeln med telefonsladden virad runt stolens underrede:

"Scandic Hotell i Kungens kurva ... Go ... hoho ...d middag!"

Ringa i hissen?
Under sommaren anlände busslaster med amerikaner som var på "Scandinavian Tour" – sitt livs resa. Blåhåriga och prydda med hornbågade glasögon trängdes de kring receptionen med allt annat än intelligenta frågor.

"Are these stamps air mail?" (Nej, vykorten transporteras med tåg till USA, alternativt ångbåt ...)

Eller också: "Where are the elevators?" När Ladyn pekade på de fullt synliga hissarna fick hon kommentaren: "Oh, I thought those where telephone boxes". (Javisst, i Sverige åker folk upp och ner när de ringer.)

Sch ... verige?
Höjdarminnet är detta:

En man och hustru ska köpa vykort (vad annars?) och kvinnan frågar:
"Can I mail this here in Norway?"
Mannen knuffar henne diskret i sidan och väser:
"You stupid! Don't you know that we're in Switzerland?!"

Sommarjobb del 1: The Restaurant from Hell

Tack för alla uppmuntrande tillrop om att blogga vidare! Ladyn tar Raggoparden på orden och "snålbloggar" ett tag. Varsågoda, här är en repris (något reviderad) från hennes gamla blogg. Flera av er läsare var inte med på den tiden, så håll till godo!

---------------------------------------------------------------------------------

Sommarjobb ...
... vad väcker det för minnen? Själv har Ladyn ett antal på sin meritlista: snabbköpskassörska, jultomte (!), restaurangbiträde och hotellreceptionist.

Men djupast spår satte nog The Restaurant from Hell, där hon arbetade under The Boss from Hell.

Scenen: Domusrestaurangen i Den Lilla Lilla Staden vid den Stora Stora Sjön.
Tiden: 70- till 80-tal.
Ladyn: Fjortis, flätprydd och feg. Slå näven i bordet? Kasta tallrikar i ilska? Eh ... hm ... harkel ...

A-lagare och Lützendimma
Denna restaurang frekventerades av A-lagare, arbetssökande och allmänt sysslolösa. I en rökdimma som skulle få den vid Lützen att blekna, inmundigades kaffe och bakverk från Delicato. Timme efter timme, dag efter dag, år efter år.

Vid lunchmenyn fanns ett antal knappar. När gästerna tryckte på dem ramlade små kulor ner i en ränna vid matutskänkningen, följt av ett PLING! Gul kula = grillkorv med pommes. Vit kula = Stekt fläsk med löksås. Und so weiter.

Raster – vadå?
Ladyn började sin karriär som diskplockare och slutade som kallskänka, alltmedan The Boss from Hell regerade med järnhand.

Iklädd en blå rock strök han omkring och skrämde livet ur löntagarna:

"Varför har du inte skurat golvet?"
"Eh ... Jag ska skura nu."
En timme senare:
"Varför har du skurat golvet? Du slösar med tvättmedel ..."

Satt man själv i lunchrummet (i Lützendimma modell mindre) kunde "rasten" se ut så här: Mumsa, mumsa (grillkorv eller stekt fläsk med löksås), PLING, springa ut, sleva upp, mumsa, mumsa, hosta lite av passiv rökning, PLING, springa, sleva, hosta, hosta ... Rasten slut!

Potatis i disken
The Boss from Hell tillhörde inte Hälsovårdsnämndens favoriter. Potatis som gästerna ej åt upp, sparades i en bunke vid disken. När det så var dags att göra potatissallad kom lilla bunken fram. Ladyn blandade enligt konstens alla regler med kryddor och fick sedan order av överkallskänkan (frun till bossen): "Och så provsmakar du ..."

Hur överlevde man då detta? Svaret är skratt, skratt, skratt ... Bakom chefens rygg, åt gästerna, åt varann. Det var vattenkrig i disken, dansträning med diskslangen och den homosexuelle brickplockaren lekte att han födde barn (!) i kylen ...

Kyckling på engelska?
Och så fick man ju träna andra språk. Ladyn blev så glad när en turist dök upp vid serveringsluckan. Visst var det väl engelska han talade?

Gästen (mumlande): "How much is it?"
Ladyn (glatt): "Do you mean the chicken?"
Gästen (lite irriterad): "How much is it?"
Ladyn: (osäker): "Oh ... do you mean ...?"
Gästen (mycket irriterad, på bred östgötska): "MATJESSILL!"

Nästa gång minns Ladyn hotelljobbet.



-----------------------------------------------------------------------------------

Slutligen: Tack, underbara Vero för denna utmärkelse! Den piggade verkligen upp.



Trevlig helg!

Att blogga eller inte blogga ...

Ett annat dilemma. (Bild lånad från The List.)

... det är frågan!

Det här med bloggandet – det kan man skriva en avhandling om.

Bloggandet är

* roligt
* givande
* utvecklande
* vänskapsalstrande.

Men också ... beroendeframkallande och tidskrävande. Man vill ge svar på kommentarer, surfa runt till allas bloggar, kommentera där, se svaren på kommentarerna ... Hur roligt som helst, men tiden rinner.

Ladyn har varit i valet och kvalet förr. Hon har till och med sagt farväl.

Men så gick det bara en sommar innan hon trillade dit igen, denna gång på grund av en fantastisk resa. Vilket senare ledde till nypremiär för Lady Stalker.

Lady Stalker = Jordens mesta velpotta? Hon har fått underbara kommentarer, uppmuntrande tillrop om välskrivna, läsvärda inlägg – och vänner för livet.

Men det är som sagt tiden. Tiden som inte räcker till. Ladyn har ett ganska nystartat företag, ett företag som borde få lite fler av de där dyrbara minutrarna. Helt enkelt för att överleva och växa. Så att Ladyn i en skimrande framtid kan luta sig tillbaka, nöjesskriva så mycket hon vill och gärna hinna med fler vänträffar än vad som i dag är möjligt.

Dessutom finns tre små pojkar, Det Stora Huset och en make (inte i prioritetsordning ;-)).

Så nu gäller det: Att blogga eller inte blogga – det är frågan!
Ska Ladyn nu lägga ner en gång för alla? Ta en paus på obestämd tid? Eller skriva ännu färre inlägg? Att hinna runt till alla vänner är tyvärr inte heller möjligt, så finns vännerna kvar?

Hon återkommer efter överläggning.

Den vilda jakten på mango chutney

Bild lånad från South African Tours and Travel.

Glöm Indiana Jones. Glöm försvunna skatter. När Lady Stalker ska jaga mango chutney, hukar sig folket i bävan.

Det är fredag eftermiddag och Ladyn beger sig mot Matvarugrotta Ett för att förbereda kvällens middag. Lax med mango chutney står på menyn. Hemma väntar maken med tre hungriga telningar, medan hustrun trotsar vinterns fasor medelst apostlahästarna. Väl inpackad i halsdukar, mössa och vantar. (Har hon nämnt att hon hatar vintern?)

Grotta Ett
Inne i Matvarugrotta Ett möter allehanda fasor. Efter

1. en korg i magen
2. två frontalkrockar med pensionär
3. tre väjningar i trång gång förenat med livsfara

har Ladyn fyllt sin vagn med det nödvändiga. Utom mango chutney. Fram till hyllan för att konstatera att ...

... mango chutneyn är slut ...

Ladyn konfronterar nu Vägvisaren för matvarugrottan, som efter visst övervägande rådgör med Hövdingen huruvida det ska ordnas ny mango chutney. En annan dag.

Ladyn ställer sig sedan i en tjugo meter lång kö, som sniglar fram, för att göra rätt för de hittills infångade varorna. Därefter sms:ar hon maken, som ber henne prova på en annan matvarugrotta.

Grotta Två
Med svetten rinnande i floder och tung packning äntrar Ladyn Matvarugrotta Två. Efter idogt rekande rådfrågas Kassainfödingen, som meddelar:
– Nej, mango chutney har vi inte ...

Nytt sms till maken (Vad gjorde Harrison Ford utan mobil?), och får rådet att utforska en sista grotta.

Grotta Tre
Vid Ladyns entré i Matvarugrotta Tre syns skrämda blickar och invånarna tar betäckning i undervegetationen. Med machete och ett *&&%%%#####*** humör irrar Ladyn fjorton varv innan hon når klipphyllan för konserver. Nemas mango chutney. Åskan dånar och himlavalvet rämnar när Ladyns svordomar stiger mot skyn.

Så ... där: En liiiiiten burk mango chutney! Herren vare lovad!

Vägen tillbaka till civilisationen är tung och svår, då den anträdes i halka och regn av småspik.

Ladyn överväger nu att:

1. möjligen rucka på envishetens band

alternativt

2. emigrera till ett mango chutney-land, där det enligt utsago inte är vinter. Så mycket.

Det blir nog alternativ två.

Testinlägg och vinter

En slags vinter ...


... och en annan.

En del av er läsare säger att min sida är svårläst, att något hänt med layouten och texten. Samtidigt säger flera andra att sidan ser helt normal ut. Det gör den också på min dator.

Så ... Det är svårt för mig att göra något, när jag inte vet vad det gäller. Kanske har Blogger problem när det gäller vissa områden bara?

Det här är alltså ett testinlägg. Tala gärna om ifall sidan ser "frisk" ut eller inte.

Slutligen en kommentar till bilderna ovan: Vintern må ha sina sköna stunder, men den kan också vara mindre angenäm. Till största delen instämmer jag i ett ordspråk jag såg häromdagen:

Vintern är inte en årstid. Den är en regelbunden naturkatastrof.

Trevlig helg!

(Kanske kommer ett vanligt inlägg senare ... Har sjukt barn just nu, så vi får se.)

Frågestund och positive thinking

Marianergraven.

I dag är Ladyn inte på topp. I dag har hon inte alla hästarna i stallet, eller alla makaroner på tallriken, eller ... (Fyll själva i valfri metafor.).

Men hallå! ropar vän av ordning. Läs nu förra inlägget om att fånga dagen. Men tyvärr, dagen smet.

För att ändå roa mig själv, och kanske någon annan, tar vi i dag en enkel frågestund.

Enkäten nedan har säkert florerat in absurdum, men ännu inte hamnat framför Ladyns tangentbord. Hon förkortar den dessutom något, så ni inte ska dö av leda.

1. Nämn något som gjorde dig glad igår.
Att det blev så många skratt med kära väninnan som också är en samarbetspartner. Fick väl en för hög dos, eftersom denna dag känns som motsatsen.

2. Vad gjorde du kl 08 i morse?
Lämnade barn på skolan.

3. Vad gjorde du för 15 min sedan?
Satte in tacobröd i ugnen. Som antagligen är brända nu.

4. Det sista du sa högt?
My God! Har jag yttrat mina sista ord? Nej! Men de senaste var nog att det är mat snart. Så då får jag rappa mig, eftersom jag är kocken.

5. Det senaste någon sa till dig?
"Tyst med dig, dumma unge." (Ja, sådant kan man få höra när ens barn är på dåligt humör.)

6. Vad var det senaste du åt?
Fyra mandlar, i brist på choklad.

7. Vad var det senaste du köpte?
Ett par "socktofflor" på Lindex. Om jag blundar kan jag låstas att det är ett par mer glamorösa.

8. Vad är det för väder hos dig nu?
Kallt, mörkt och definitivt inte sommar.

9. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Jag tror inte, jag vet.

10. Favoritklädsel?
Någon av mina läckra Vegasklänningar.

11. Favoritlåt just nu?
Fortfarande Coldplays Viva la Vida.

12. Vad ser du om du tittar till höger?
Kakelugnen i biblioteket. (Ja, jag är hemma. Ja, jag är en lyckost.)

13. Vad gör dig glad just nu?
Att enkäten snart är slut? Nej, aj då, det var några frågor kvar.
Okej, då är jag glad för att jag har ett hus jag älskar och slipper sova under broarna i Paris.

14. Humör just nu?
Lägre än botten på Marianergraven.

15. Favoritgodis?
Äter inte godis, men en hel del mörk choklad slinker ner. Och chips.
Men det är inte godis, väl?

16. Kläder just nu?
Ja. Riktigt så varmt är det inte här vid kakelugnen. Som jag för övrigt inte har orkat tända.

17. Sommarplaner?
Äntligen en fråga som kan fiska upp mig ur Marianergraven. Troligtvis blir det en rejäl torpvistelse. Om pengarna rasar in och min ständigt refuserade roman ges ut, så kanske det blir en tripp till Italien. Eller New York? Det vore också nice att möta våren i Prag.

18. Morgon- eller nattmänniska?
Nattmänniska, no doubt.

19. Längtar du mest efter just nu?
Att det ska bli sommar igen. Tyvärr alla vinterälskare, men jag föredrar att ligga raklång på en brygga till ljudet av vågkluck, med sommarbris i ansiktet framför att ligga raklång på uppfarten till följd av hagel och drivis. Och inget shabby chic-pyssel med adventsljus-
stakar kan få mig att ändra mig.

Nej, kanske dags för lite positivt tänkande?!

I morgon är det en ny dag!

Lycka – en amatöranalys

Vad är lycka?

Nej, inte en analys till, tänker ni ... Detta har man avhandlat i årtusenden. Och det finns fantastiska bloggare som gör det så mycket bättre.

Men stanna upp – bara en kort stund – och läs mina (Ladyns) ord.
Det här är inget skojigt nostalgiinlägg, det är en stund av eftertänksamhet.

Livet skrämmer. Och det är inte rättvist. Man behöver bara slå på nyheterna eller surfa runt en stund bland bloggar. Någon har en svår sjukdom, en annan lever just nu i vakuum. Ytterligare någon har förlorat sina allra käraste. Så finns det de som tycks ha "allt". Men har de lyckan? Och är lyckan verkligen omöjlig hos de som har det svårt? Nej, jag tror inte det.

För vad är lyckan?

"Lite roar barn", brukar min pappa säga. Och nog är det sant. Men vad roar vuxna? Är lycka att bli road? Är det ett kontinuerligt tillstånd eller bara små glimtar? Jag tror det sistnämnda.

För mig är lycka att jag har min familj, att jag inte har en dödlig sjukdom och att jag har vänner. Men det är också att kupa händerna kring en caffelatte, att ta den första klunken vin inför en delikat måltid. Att lyssna på det det vackraste musikstycke jag vet, eller bara att jag fick en liten stund i stillhet, efter dagens morgonkaos.

En dag för snart tio år sedan satt jag med en bebis i famnen. Fylld av lycka, tills läkaren svepte in med en delegation: "Allt är inte som det ska med er lille pojke".

Nej, det var inte det. Men hur ska det vara? Det finns lika många svar som människor och öden.

Ett har livet har lärt mig och det är: Carpe diem! En sliten klyscha, men plocka upp den ur byrålådan, damma av den och ställ den i blickfånget.

Ta in den med alla sinnen, för du har bara just nu. Just i dag.
Som är första dagen på resten av ditt liv.